Ja,man ska inte vara så kaxig. Satt häromnatten och skröt för mina kollegor att jag inte varit sjuk på länge trots både pojkvän och familj är/varit det...så dan efter åkte jag på världens förkylning och idag är jag helt förstörd med nästäppa rinnsnuva omvartannat, halsont och huvudvärk samt lite härlig feber som socker på toppen..fy fan! enveten och dum som jag är så åkte jag och jobbade inatt trots det, knaprar Ipren och Panodil och klarar mig skapligt på detta! jag är ju sådan att jag alltid börjar gråta när jag har feber oavsett, tårarna bara rinner utan orsak..har alltid varit så sedan jag var litet flickebarn...konstigt!? ngn som känner igen sig?
Har bara sovit idag..och blivit bortskämd av min underbaring som hade köpt färska laxfjärilskotletter med sig hem, han ugsnbakade dom tillsammans med en underbart god pesto-parmeranröra och till detta champinjonsås & ris! väldigt gott,så trots lite nedsatta smaklökar och aptit så åt jag rejält och njöt av min älsklings fina mat! han e typ som en kock...mkt duktig! och bara min...=)
Imorgon är det fest, Annatårtis fyller 25 och jag ska äntligen få träffa henne och några andra goa vänner jag inte träffat på länge!! men får se hur det blir nu, måste bli frisk snabbt...på söndag är det jul på Liseberg och julbord och måndag jobb igen! har inte råd att vara sjukskriven...hoppas på att vila,vatten,sömn och kärlek får mig på benen tills imon eftermiddag...
ha de gott, trevlig helg alla goa! kramar från en sjukling
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar